Maskros

Maskrosbladen i min trädgård har inte kommit så långt som på Marianne Grapes bild härintill. Fotot är dessutom taget förra veckan. Men å andra sidan är det kanske inte sådana asfaltmaskrosor som man plockar för att äta. Maskrosbladen är som finast i sallader när bladrosetterna är små och rätt outvecklade. Maskrossäsongen är därför ganska kort, den är över när stjälkarna med blomknopparna börjar sticka ut från bladrosetten. Om man vill använda bladen ändå bör man skära bort den beska mittsträngen.

Pröva en maskrossallad av maskrosblad, olja, vinäger och lök eller olja, vinäger och peppar. Maskrosor passar också bra ihop med potatis, t ex i en potatissallad av fransk typ. Nykokt, tärnad potatis, olja, vinäger och/eller citron, gräslök och maskrosblad. Extra smakrika lär maskrosbladen bli om man förväller bladrosetten. Koka i 5 minuter, häll av och pressa ur vattnet. Kan ätas tillsammans med och liva upp rotfrukter eller serveras med en dressing på olja, vinäger, salt och peppar.

Maskrosbladen innehåller mycket kalium. De är också rika på järn och kalcium samt vitamin A, C och E och flera sorters B-vitaminer. Maskrosor är kraftigt urindrivande och anses rena njurar och lever.

Torka maskrosblad och använd som té. Häll kokande vatten över 3-5 gram blad och låt dra i 5-10 minuter. Sila bort bladen. Drick. Kissa och ”detoxa”.

Enligt De svenska växtnamnens ABC (Ingvar Svanberg) uppträdde namnet maskros i svenska botaniska böcker först 1802 och blev en livskraftig konkurrent till de olika varianter på maskrosens latinska namn (taraxacum) som dittills förekommit. Ursprunget är troligen ett barnnamn som syftar på de små ”maskar” (små insekter,) som kan finnas i blomhuvudet. Det engelska namnet dandelion är en förvanskning av det franska dent de lion (lejontänder), som syftar på bladens form. En annan fransk benämning på maskrosen är pissenlit (kissa i sängen).

Maskrosvin låter inte heller så mysigt som ”Blommande vin”, (Dandelion wine), vilket är namnet på en bok av Ray Bradbury, som säkert inspirerade fler än mig att en gång i tiden pröva att göra maskrosvin. Det tog timmar att plocka blommorna och sedan plocka bort och rensa de gula kronbladen. Maskrosvinet tyckte jag inte heller var någon höjdare. Flera recept på maskrosvin finns på internet.

Vill man inte att maskrosen ska sprida sig måste blommorna klippas av innan de fröar. Maskrosen kommer visserligen upp på samma plats igen nästa år, men den sprider sig inte. Ska man hacka upp roten måste man se till att få med hela, eftersom avhackade rotdelar utvecklar nya plantor.